jag glömmer att vi glömt allt om varann..
home.
det ska bli så fruktasvärt mysigt, speciellt att sanna & de små gossarna kommer
på fredag och att vi ska va alla. jag har saknat oss tillsammans. det var längesen.
jag hat förvisso en del att studera och det kommer förmodligen inte hända något
speciellt men det ska bli underbart att sova i min gamla, säng, dela rum med olle.
dricka vin med mamma och simon, gå på BILLIG lördagsloppis, spana & fika roddys.
allt det där som innan. det kan va rätt så ensamt att bo ensam ibland och hemma
är alltid hemma. ♥
"we don't need anyone"
jag borde focusera mig på frammåt
och sluta stänga in mig i bakåt och nu.
du säger förlite, det stör mig. jag facineras av ord.
jag hade kunnat skriva hundra saker till men det
blir mest förhand nuförtiden. förståndigt. kanske.
paus.
jag hamnade där. dit jag önskade, dit det bruka komma efter svacka.
den där likgiltigheten. jag önskar något annat nu, det som brukar
komma efter den men den kan iof gärna sitta i i sådär två veckor till,
jag orkar inte skapa något hysteri för den där tentan. jag ska anstränga
mig men jag tänker inte hänga läpp. inte ens för att min matte lördag
slutade med vin & deep och för att min matte söndag slutade med skit.
det kan ha varit den tråkigaste, längsta och segaste dagen detta året igår.
jag satt i min soffa på samma kudde från det att jag vaknade till det att jag
somnade igen och med matteboken framför mig och utan att göra några
större framsteg. det kan va rätt så svårt att lösa ekvationer, rita grafer och
hitta asymtoter med den där dagenefter sjukan i kroppen.
det händer mycket och ingenting. framförallt ingenting. ändå är helgerna
fullbokade och dagarna försvinner utan att jag hunnit njuta utsikt från
balkongen. det är bara dagar till november och sen är det nästan vinter
men jag hade velat stanna kvar i hösten länge. jag har raderats ur en
gammal mans liv och en ny har tagit plats i mitt. men bara ovetandes.
jag är tom och just nu är det väldigt skönt. 
tillsammans är man mindre ensam.
på att bryta ihop för det verkligen spöregnade och blåste och imorse va det sol så
jag hade inga vantar och vårjacka och inget paraply. fem minuter senare smålog
jag helavägen hem utan att bry mi det minsta om regnet eller ica kassarna eller
blåsten för att fem minuter efter det sitta och glo in i en tom skärm och känna mig
såhär. som ett stort fån. det är konstigt vad det kan vända. eller så konstigt va det
kanske inte. men det va ju väldigt synd och väldigt dumt.
iaf, jag hade planerat att få 21 skisser klara idag, jag han med 7. det blir en fin kväll
i västrahamnen imorgon igen. det är verkligen toppen att spendera kvällarna där.
godnatt.
onsdag.
tre skottskade männen tog jag ändå på mig skorna och gick ut. det va mysigt men jag va
rädd. och nu kommer jag förmodligen få ännu mer halsont innan helgen.
vi börjar tio idag och blir det som jag planerat så kommer jag inte lämna skolsalarna förens
hon blivit tio igen. toppen dag helt enkelt men jag ska komma långt med skisserna idag för
att kunna släppa och en annan sak som det där med tecken så igår när jag precis skulle...
så sa en man på ett mail att det kan va bra att sova på saken för han säger att när man
sover är man mer sann. skit samma. jag gjorde det och kom fram till att ikväll så ska men
av andra orsaker som inte ha med mina resonemang att göra så kommer det inte gå. tur,
kanske. jag tycker inte det är konstigt längra iaf. men jag drömde om något helt annat inatt
som starwars och att jag bodde på det där skeppet och det är inte alls lika illa längre. tror jag.
jag tycker om hösten igen. en tillfällig svacka. jag längtar tre veckor fram.
tentaångest.
jag stänger in mig med boken nu, sen blir
jag människa igen. jag har inte tid att må
dåligt. jag mår också bättre. fast jag börjar
bli sjuk. sjuk hals och sjukt huvud.
vid 9 ikväll ska jag tillåta mig att stänga
boken igen. sen är det skiss uppgiften. kul!
sen ska den upp imorgon igen och igen och
igen, den 6 oktober efter tre, det är då jag
är tillbaka. hej.
...
ni är fina ni, det är tråkigt att ni snart lämnar och att ni ska till ljungby imorgon,
jag hade mer är gärna följt med men det är inte lika smidigt att ta en o-sann
sjukvecka här som på gymnasiet. men jag klarar mig.
det är egentligen inga större saker som stör mig tror jag och det som är störst
är egentligen mer självklart och något som jag själv gjort till något komplicerat.
det kanske är nu jag skulle vara ibehöv av den där mannen med orden eller är
det kanske han som fått mig hit. sen är det bara det att det på den ljusa sidan
av alternativen oavsett hur det kommer låta inte behöver vara det bästa. jag
skulle vilja ha lite tillbaka av dendär likgiltigheten, jag blev väldigt kräsen plötsligt.
men det kanske är bra. och ja igen. jag ska. och jag få se om jag väntar på tillfälle
eller att ändå..
fan!
på huvudet. istället har jag fortfarande de där ögonen och hade velat stänga
in mig idag för jag kommer tvingas hålla den där masken, javligt hårt. jag ska
inte på doc loungh ikväll men det har andra orsaker. jag borde egentligen
bara släppa och börja om helt. men det kan jag inte, jag ska inte skriva mer
nu. nästagång är det förmodligen raderat eller så ignorerar jag det och börjar
på nått nytt. det kommer bli en skitvecka i vilket fall. och jag kommer sakna.
det är mitt eget fel.
heller, tvärtom. känner mig mer ensam än på länge och ändå avstyrde
jag underbart sällskap av fina malin. mina två favoritmän och jinglan
har lämnat staden, och jag hade såndär klump i magen båda gångerna.
jag fryser och ha o-fungerande element, mögel på toaletten och tomma
cigarettpaket. jag saknar och hatar och ha ångest. och igen. nu ska jag.
tal.
den ens kom på tal. det va grönt te och rökelse med lite lätt dejavó upplevelse.
det va en fin man, fin och magisk och jag tycker om att lyssna på honom.
jag saknar vårgatan! och jag hade velat skriva mer, men jag låter bli.
matten börjar lätta fast jag vet att det är dumt att skriva för det kommer mer,
tre veckor kvar till tenta och halva boken kvar. det är ingen fri tid jag har framför-
mig och ingen lätt heller. och jag har hemlängtan och sakanr mamma och hade
velat åka hem och så hade jag velat festa i köpenhamn och åka till emma men
efter helgens moneybrother tänker jag låta bli det där med helgsförnöjelse fram
tills det är över. jag tänker iof åka hem inom kort med då i syfte av att spendera
ljungbytiden till stor del med mina böcker.
imorgon kommer dilldill och vovozela och det ska bli så gossigt att ha de här i
helgen! vi ska se moneybrother och leka snel hest. godnatt!
...
undvika eller prata undan för att det blir för jobbigt, för konstigt eller för att andra
helt enkelt säger att man inte borde. det är en lätt utväg men ibland tror jag att
vissa saker bör ske eller är menat att ske och skulle man prata undan en sån sak
kan det ge i följd att andra saker kanske inte heller sker och att det kan va saker
som man gärna vill ska ske eller som borde ske. ibland tror jag också att vissa
människor oberoende på utseende eller färg eller ålder kan höra ihop på olika sätt
som att man hade träffat de förut utan att man vet att man har och som att det blir
en självklar situation i en osjälvklar.
ikväll är en sån kväll.
tillbaka.
det låg visst kvar, ja la visst upp. skit samma.
jag är tillbaka på anneberg och helgen gick alldeles för fort. det var fint att träffa
den där flickan igen och oslo är en fantastiskt stad. jag hade gärna lämnat här och
tagit en säng i grunlökke några månader men så va det ju det där med plikter och
måsten. fast tre år är inte mycket och imorse, alldeles förtidigt påväg hem från bussen
så va det inte bara saknad över att lämna helgen i detdär landet, jag saknade mitt
bo också och ferry och sosa och det va skönt att krypa ner i min säng i mitt hem
några timmar innan skola. för det är fortfarande lite kontisgt det där med att det här
är faktiskt mitt hem, det har ju faktiskt bara precis börjat så jag kanske ska låtabli
en viss sorts kännsla ett tag. iaf till augusti.
jag skulle jobbat på babel ikväll men så gick tiden för fort och jag hade precis fått
soppan att koka när det skulle varit dax att gå och jag har inte sovit många timmar
på bussen inatt och jag hade en datamus som skulle skissas upp i tvåpunktsperspektiv.
jag hoppar tills nästa måndag, jag hatar att ha ont om tid. så kommer hela vackan
att vara men det kommer bli en fin vecka tror jag, känner jag. 
...
guppig buss och med ovilja att kolla på film eller läsa bok. jag skriver mail, läser poesi
lyssnar på rickard wolf och filosoferar. det låter finare än vad det är. olika händelser och
ord den senaste tiden har skapat en jobbig sida som jag inte vet om jag gillar än. det
blev inte lika enkelt någonting och någonting annat ge mig kännsla av att nått inte riktigt
är rätt. jag har börjar störa mig på hur en kvinna en gång sa att jag skulle vara på en helt
annan plats just nu med helt andra erfarenheter och människor. och jag tar fel beslut lite
för tidigt och jag ändrar åsikter och kännslor och hör inte riktigt ihop i en helhet. jag kan
känna starkt för en sak och vilja göra nått åt det, nästa gång är jag motsatt och jag ogillar
och vill göra nått åt det men jag gör inget och det är ju bra kan man tycka för hade jag
gjort nått hade jag ju ångrat mig i min motsatts men inget sker.
jag bygger iställer upp vad som hade kunnat ske sen försvinner det.
tagga tagga tagga!!
till oslo och hanna.
mat innehållande kål eller ägg eller nått annat som har en sådär smakfull doft. med det
va värre innan, jag ha nog vant mig nu fast ämnet kommer förmodligen tas upp sen
igen när hanna kommentera vad det är för os som ha satt sig i mina kläder och i min
hud och i mitt hår, blä.
en annan jobbig sak angående mitt bussande va nyss när jag akut skulle på dass, det
va inget skitakut tack & lov men jag höll på att kissa ner mig helt enkelt. iaf, jag gick
in, trodde att jag hade låst och konstaterade att jag kommer aldrig att sätta mig på den
där ringen som hade en och annan gul droppe på sig, men kissa måste jag så jag gjorde
som man gör i sådana situationer, la på papper på ringen och intog en sådär behaglig
stå-kiss-possition. mitt i själva kissakten och i en sväng som förmodligen va en stor rondell
glider dörren upp och kanske va det av den choken eller att det va av svängen som jag
samtidigt glider ner och snuddar ringen. vad gör man? vad gjorde jag?
jag avbröt min stråle, drog upp mina byxor och konstaterade att dörren inte går att låsa.
så här sitter jag och känner mig äcklig av kissringen och är fortfarande ibehov av att gå
på dass. gott att det bara är fem timmar kvar.
jag är iaf påväg, påväg till en helg utan matte plugg, till oslo, till frihets cigg och vin, till
spanky boob och till storstadskännsla men framförallt påväg till denna vackra flicka som
är den där som gör att vardagen i malmö har ett litet svart tommt hål.
see u soon.
imorgon.
det är som om man är en mullvad
man ser ingenting nästan och man hittar upp till ytan
men man kanske inte vill vara där för det är så ljust.
och man orkar kanske inte gräva dom där gångarna
två. jag försöker rensa hjärnan genom att rensa rummet.
tre. kan vi korsa våra vägar
så vi möts halvvägs och
vågar jag verkligen.
someday soon.
oktober, har jag nämnt hur vackert det börjar bli. hur människor blir mycket
mer spännande bakom halsdukar och mössor och vantar och hur skönt det
kan vara att gömma sig där själv. jag har suttit med matte idag (igen.) och
jag har hamnat där jag inte vet vad jag ska göra, jag kommer inte framåt för
det blir för långt och det känns inte rätt att gå tillbaka när ja fortfarande kan
gå fram, jag står still helt enkelt och känner mig dålig om jag lämnar bordet
och ha inte haft nått annat att plugga så jag har mest fördrivt tiden med
att vänta på mail, kolla på hanna och skriva av lösningar.
eller jag har också bokat biljetter till mig och min bror för nästa fredagskonsert,
beställt en bok om hur jag ska leva mitt liv och facinerats över hur jag redan
kände en man innan jag började lära känna honom. det skrämmer mig lite men
samtidigt så är jag inte alls förvånad, det behöver inte bli konstigare än vad man
gör det till och det intresserar mig mycket.
jag;
skriver - raderar
och jag lägger ner helt nu.
har fått störigt mycket att grunna på,
tänk vad lätt det kan gå från enkelt
till någotannat.
...
jag skulle vilja ha bra slut på och förmycket jag längtar till. jag har gjort en konstig
sak de senaste dagarna, det är nått jag inte ska prata om mer, förståelsen är knapp
och det är förmodligen inget man säger åt folk. det är fyra dagar till oslo, 11 dagar
tills lillebror kommer till staden och fem veckor kvar tills matte tentan.
har umgåts med syster och pojkarna i em, fikat på stan, råkat köpa mer kläder trots
förbud och haft middag hos mig, det va mysigt. med er hade jag velat ha mycket
mer tid än det här.
jag har kommit fram till en annan sak också en sak som jag i min motsatta åsikt för
några veckorsen förvånades över. det här är mer rimmligt och mer okey. jag orkar
inte med att känna mig konstig så jag låter hellre bli.
det är inte bara det som syns som finns. äh, godnatt.
"hemligheten med lycka är att beundra utan begär."
började mycket bra men så tog jag paus och hanna kom till skype och så tog jag ett
glas vin som blev fler och så började vi måla. och det var mysig och nästan lite magiskt
för den hemliga mannen som hanna målade som jag sedan ska få blev jag vän med på
face och började konvencera med, denna man som jag så länge ha velat se och prata
med som verkar så mysig, vis och klok. men jag vet inte om det blev lite fel i orden för
han beskrev mig som jätte söt och skickade massa kärlek och jag hade ingen som hellst
alls plan på att försöka lägga in en stöt. hos han vill jag kunna dricka te och prata om
högre krafter och frihet på jorden och ufon och livet och alla meningsfulla meningslösa
saker. eller att jag borde precentera honom för min mor. tänk att ha en liten örn som far.
jag har iaf tagit igen min matte idag och tro det eller ej men jag fattar de sidor jag i
torsdags satt 8 timmar och lipade framför. jag har också varit på entré, köpt festblus
till norgetrippen och cyklat för span på vårgatan och köpt blommor på torget. ska snart
bort till caroli för att träffa en annan magisk man och gå på restaurang och se på bio.
♥
