tillsammans är man mindre ensam.

känner mig något dum förtillfället. när jag lämnade skolbyggnaden runt 9 höll jag
på att bryta ihop för det verkligen spöregnade och blåste och imorse va det sol så
jag hade inga vantar och vårjacka och inget paraply. fem minuter senare smålog
jag helavägen hem utan att bry mi det minsta om regnet eller ica kassarna eller
blåsten för att fem minuter efter det sitta och glo in i en tom skärm och känna mig
såhär. som ett stort fån. det är konstigt vad det kan vända. eller så konstigt va det
kanske inte. men det va ju väldigt synd och väldigt dumt.

iaf, jag hade planerat att få 21 skisser klara idag, jag han med 7. det blir en fin kväll
i västrahamnen imorgon igen. det är verkligen toppen att spendera kvällarna där.

godnatt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0