paus.
jag hamnade där. dit jag önskade, dit det bruka komma efter svacka.
den där likgiltigheten. jag önskar något annat nu, det som brukar
komma efter den men den kan iof gärna sitta i i sådär två veckor till,
jag orkar inte skapa något hysteri för den där tentan. jag ska anstränga
mig men jag tänker inte hänga läpp. inte ens för att min matte lördag
slutade med vin & deep och för att min matte söndag slutade med skit.
det kan ha varit den tråkigaste, längsta och segaste dagen detta året igår.
jag satt i min soffa på samma kudde från det att jag vaknade till det att jag
somnade igen och med matteboken framför mig och utan att göra några
större framsteg. det kan va rätt så svårt att lösa ekvationer, rita grafer och
hitta asymtoter med den där dagenefter sjukan i kroppen.
det händer mycket och ingenting. framförallt ingenting. ändå är helgerna
fullbokade och dagarna försvinner utan att jag hunnit njuta utsikt från
balkongen. det är bara dagar till november och sen är det nästan vinter
men jag hade velat stanna kvar i hösten länge. jag har raderats ur en
gammal mans liv och en ny har tagit plats i mitt. men bara ovetandes.
jag är tom och just nu är det väldigt skönt. 
