When all else is lost the future still remains.

igår när jag kommer ut ur porten har jag högtalarna på.
3 meter bort står min mor, min bror och min hund med
paket och sjunger för mig. jag hör dem inte och jag ser
dem inte heller, istället cyklar jag förbi och tror jag ska
till skolan. så ringer de och frågar om jag driver. jag fick
vända, jag såg faktiskt inte. en timme senare i provrum
på bikbok sjungs det "hon leve", syster med barn kommer
också med paket. min familj är de bästa. blev en minst
sagt underbar dag. och idag fick jag sms om att gå ner
till parken vid sex, där satt den lille och bui med grill och
grill-spett och rosé och dildo med smörja. ni är också bra!
imorgon fyller jag tjugotvå. det kommer bli fullt här.
trångt är mysigt!

tack för en underbar förfördelsedag sina familj. ♥

jag är uppspelt, nervös, orolig, förväntansfull,
har prestationsångest och njuter extremt av
tillvaron. har förlorat min goda nattsömn pga
att jag vill att tiden ska gå fort och att den ska
stanna såhär alltid.

mina frön har vuxit mer än tjugo centimeter, min frys är avfrostad
och mitt dass sticker inte längre i näsan. jag tycker verkligen om här.
hela malmö är grönt, grönare än småland och det är jobbigt att vistas
inomhus men inne måste vi spendera mycket tid i veckan för det
börjar dra ihop sig mot tenta tid men sen är vi fria. jag längtar dit!

jag brukar inte gilla påsken eller jag har aldrig fattat mig på den, den
brukar mest handla om att hålla sig borta från påskäggen men denna
gillade jag. bortsett från äggen. jag kommer sakna vislanda, kommer
sakna att krypa ner i olles hörna, att dricka vin och spana på balkongen
med mamma och att se den eländiga direktörens mamma gå till och
från netto. nästa gång jag är i småland är vi tillbaka uppe på backen,
har vi nära till barndomsskogen och jag kommer inte längre ha någon
säng. sängen gör mig ingenting och egentligen inte den eländiga
direktörens mamma heller. ser fram emot dansbanevägen och kenny.



och om det hela andra vet jag egentligen ingenting. konstigt nog känner
jag inget speciellt heller eller ingenting jag skulle kunna beskriva som en
kännsla. det är nog bra tror jag. jag längtar tills fredag. lördag också!

jag hör hur jag nedverderar utan att egentligen mena ett ord av vad jag säger.
inte för att det inte är sant men med min klang och med mina formuleringar bli
det inte den sidan jag hade velat få fram. och nu mår jag lite dåligt över det.

jag har påsklov och styr kosan mot halmstad om någon timme. fast lov kanske
är felformulerat det också för jag ha inte hängt med ett smack sen första mekanik-
föreläsningen och ha x-antal sidor att ta igen. det är inte kul alls. men det ska
bli kul att komma hem till syster, att busa med gossarna och träffa kusin.

det var en bra helg hemma. min bror är arton och det blev en lyckad fest.
dock utan lapdance och vaxning men han är nog nöjd ändå. det blev en
bra utgång också eller bra i deras perspektiv. när man är arton verkar det
mest handla om att få i sig så mycket alkohol som möjligt på så kort tid
som möjligt och jag va inte sen att hänga på. sent blev det innan vi kom
hem också och efter söndagens släktkalas och bilfärden till halmstad var
jag helt borta på tåget innan en vänlig man tog på min axel och frågade
om jag inte skulle av. hade varit sådär att vakna upp i danmark.

vi är nog alla ganska lika, längtandes besusade.

jag vaknade sex, lätt bakfyllma men mådde fint efter philparken.
tar det tidiga tåget idag, missar det jag lovade att inte men nu blir
det så. längtar efter gossarna, längtar hem. ser fram emot helg.

jag skulle ju på bjudning ikväll. skulle ju lämna tidigt för att vara redig
på lektion imorgon. skulle ju inte dricka förmycket vin och tappa upp
på pet flaska. nu kommer bjudningen hit istället, nu finns det tillgång
till boxvin och nu är det andra som beslutar när de är dax att runda av.


och nu svarade han. han kommer inte heller. men det gör detsamma.
jag tänker hoppas på den tjugo-nionde sen tänker jag lägga ner.

maktlöshet.

jag har kliat sönder min skorpa, om och om igen. det är inte mens som har blött
ner min säng inatt det är ett knä och det var mycket blod. läbbigt. ändå trodde
jag inte att jag hade sovit. det var som innan, jag var rädd för hur förmodligen
blåsten pinglade i min balkongpingla och jag var rädd för något annat, något alla
andra verkar ha. jag vet inte hur man gör. jag kan faktiskt inte.
jag har en ångestkännsla i mig. nyss var ju allt så bra.
tillbaks.

jag är tom i själ och hjärna. har räknat vektorer sen tio, cyklat hem i ösregn,
fortsatt räkna till nio. det är många timmar, det ska bli så nu. alltid eller ofta.
för det finns inte en chans i helvete att jag ska kugga denna matten eller dendär
mekaniken innan sommaren. jag ska bli plugghest igen. ibland iaf.

imorgon ska jag till parallellgatan till vårgatan och dricka vin, fira en okänd man
som fyller tjugofem. och jag ska låtsas att det är till vårgatan jag ska, jag längtar
dit men jag gillar parallellgatan också. skitsamma. jag ska ducha.

otippade människor har kontaktat mig sista tiden.
jag har slutat bita på naglarna genom tvångstankar.
jag trillade i parken i morse och blöder på mitt knä.

det är vår nu för det blommar vitsippor i parken och gror frön på balkongen.
emma har varit här i helgen och vi drack vin på ute tills det blev mörkt utan
att frysa och vi solade utan koftor och drack saft och spelade fia och avbrukade
årets första picknick. det var fint! nu är hon borta och jag är ensam och ledig
och borde plugga men vill va ute och vet inte om jag ska överväga fika i stan
mot matte inomhus eller att det blir båda.

jesus hänger över min säng nu och jag ska börja hänga upp lappar igen.
för det funkade ju förr och då borde det funka nu men jag ångrar att jag
inte har kvar de gamla. den senaste tiden har varit hektisk, hektisk men
bra, va har dansat i växjö, varit vikinga på bolmsö, dansat rave i tannåker,
spenderat tid med de fina i ljungby och haft den vårens första balkongfest.
emma kommer idag och ikväll ska vio dansa i köpenhamn och imorgon
ska vi förhoppningsvis dricka kaffe på café norden och se kristiania. bra tid!

 

jag är i småland igen. utan större planer, utan stress och utan måsten. det är skönt
och jag ska ha kvalitetstid med jinglan ikväll eller förhoppningsvis med jinglan plus
skäggig man men iaf med jinglan för mamma jobbar och bröderna ska på fest och
jag ska vara nattlig chafför.

apriL, apriL och det känns alltid som du kommer så fort. jag minns alltid april som
mest och tänk att det va ett helt år sen sist. så sjukt mycket som har hänt och vad
lite man visste då om hur man skulle ha det nu och vad bra det lyckades bli ändå och
vad bra det kommer bli för snart kommer hanna och det kommer sommar och jag
ska bara jobba sex veckor och vara ledig sex istället för noll.

vi var i växjö igår, vi drack vin och drinkar och dansade till håkan och gick på sivans
och på efterfest efter efterfest för att somna innan diskussionen hade tagit slut och
vad jag tycker om sällskapet av er. ibland kan jag ångra att jag valde långt borta
istället för lite mer nära för långt borta behöver inte alltid va bäst för hur ni har det där
hade jag också velat ha men jag hade förvisso inte heller bytt. ibland är också bra.

---

lite senare: det blev inget med den skäggiga mannen, det kom en annan skäggig man
istället. det är fredag, klockan är nio. nu ska vi sova. gott!