3.
jag har behov av att utrycka mig med ord. kankse för att jag om några månader
ska gå tillbaka och komma ihåg precis hur jag kännde. komma ihåg dofterna
och musiken och färgerna. som nyss för ett år sen. fast dit vill jag aldrig igen.
jag är bakfull och har vinmage och ska snart öppna kvällens flaska. jag är inget
vidare sugen men inte heller på att sitta här och låta bli. jag stressar upp mig
i förväg om luften och besvären men egentligen sitter det nog bara i huvudet.
jag borde sluta. det är konstigt hur det alltid är mig det är nått onormalt fel på.
2.
jag känner inte igen mig själv. jag är ett stort fån. tänker på saker jag ska säga
men så hör jag hur helt andra saker kommer ur min mun utan någotsomhellst
samanhang eller relevans. och bara hur jag rör mig eller sitter ner i situationen
är inte riktigt jag. och jag vet inte om jag gillar det..
det är lite samma sak som med att exjobbet har börjat. där jag ska vara bland
dedär folket, i dedär lokalarna och med allt som det kommer att innebära är lite
för bra för att vara jag. det är precis där man vill vara hellre än någonting annat
men också dit man inte ens kan föraställa sig bli verklighet. och där är jag.
där ska vi va hela våren. jag har ett eget skrivbord, en stol. vi kommer va en del
av gänget. det är sjukt.
jag borde har fjärilar i magen och gå på små rosa moln.
och det gör jag kanske men samtidigt är det en stor jävla sten som trycker ner mig
i båda fallen. jag borde lära mig bli mindre självkritisk. jag borde sluta va såjävla feg.
januari har aldrig varit såhär bra!
